Top

Tankar och vardag…

  • Söndag 21/6 Efter dryga tre månader i nödläge öppnar Spanien upp landet igen. Förvisso med en mängd regler och restriktioner men det känns helt ok. Ganska förunderligt hur anpassningsbara vi människor är. I början av nedstängningen var vi lite kritiska mot alla inskränkningar vi fick i vår rörelsefrihet och det stenhårda kontrollsamhälle som snabbt bildades. Poliser och militärer blev en vanlig syn. Köer och väktare vid matbutikerna. Endast promenader på bestämda tider och under flera veckor bara promenader  för hundägare. Under de senaste 3-4 veckorna har man successivt lättat på regelverket och samhället börjar sakta vakna upp. Vi får röra oss ute och resa mellan provinserna. Vi går spela golf. Restauranger har varit öppna men med begränsad kapacitet. Det har varit helt ok. Det känns tryggt. Nu kommer nästa utmaning. Fr.o.m idag är turister välkomna 😳 Rent logiskt förstår alla att det är nödvändigt och viktigt för att ekonomin ska ta fart.

  • Söndag 7/6 Idag blev det spel på La Cañada. Vi var lite för snabba in i Fas 3 eftersom det är först i morgon som vi får resa till andra provinser. Men men

  • Torsdag 5/6 Fick lämna Helicopteros på skakiga ben i helgen. Med en rejäl dos antibiotika, 9(!) tabletter om dagen 😳 i bagaget och förhållningsorder om både snäll mat och mycket vatten bar det äntligen av hemåt. Lika stark som man känner sig när man ligger ner och får allt serverat. Lika svag och  ynklig blir man när allt ska fixas av en själv. Men goa Daniel hade fyllt hemmet med allsköns frukt och grönsaker. Så efter ytterligare fyra dagar med dietkost kan jag konstatera att vartenda karantän-kilo har lämnat, för denna gång. Men vi ses säkert till jul igen 😉   I morgon ska vi spela fredagsgolfen. Det blir en test på hur mycket energi som återvänt. Väntar på tid för återbesök och lite nya tester. Sen hoppas jag kunna lägga det här äventyret långt bakom mig. I tisdags tog så äntligen Hugo studenten. 13 år av skolgång är över. Vuxenlivet knackar på dörren.

  • Fredag 29/5 Nu har det gått nästan en vecka utan nån uppdatering. Men det beror på att jag kastade mig in i ett nytt och mycket utmanande projekt. Alla har väl läst om eller känner nån som gått igenom 16 Weeks of Hell programmet. Hård kontroll av kaloriintag och mycket träning. Jag vågar sticka ut hakan och påstå att jag har ett betydligt mer tidseffektivt program. Det kom väldigt lägligt för mig som suttit i karantän i 9 veckor och, erkänner jag, överkonsumerat fikabröd, smågodis, pasta och ja, stort sett allt gott man bör hålla igen på. Jag kallar programmet ” En vecka med foten i graven metoden” Det ska sägas direkt. Detta är inte ett program som passar alla. Först av allt, rensa din kalender från alla aktiviteter. Jag hade missat lite av detta själv då det här programmet liksom uppsökte mig med kort varsel

  • Söndag 24/5 Vaknade med tanken att tillbringa dagen på altanen och solstolarna i en långsam söndags lunk. Men, vänta lite nu

Här skrivs bloggen
Annons